painted Abendliche Chiemseelandschaft in Related Paintings of Amalia del Pilar de Borbon :. | Potrait of Young man | Lunch in the room | Portrait of Margarita de Austria | Henry IV at the Battle of Ivry | Convoy of Turkish Prisoners | Related Artists:
William Maw EgleyEnglish painter , (1826-1916)
was a British artist of the Victorian era. The son of the miniaturist William Egley, he studied under his father. His early works were illustrations of literary subjects typical of the period, such as Prospero and Miranda from The Tempest. These were similar to the work of The Clique. William Powell Frith, one of The Clique, hired Egley to add backgrounds to his own work. Egley soon developed a style influenced by Frith, including domestic and childhood subjects. Most of his paintings were humorous or "feelgood" genre scenes of urban and rural life, depicting such subjects as harvest festivals and contemporary fashions. His best known painting, Omnibus Life in London (Tate Gallery) is a comic scene of people squashed together in the busy, cramped public transport of the era. Egley always showed great interest in specifics of costume, to which he paid detailed attention, but his paintings were often criticised for their hard, clumsy style. In the 1860s Egley adopted the fashion for romanticised 18th century subjects.
Erasmus Quellinus1607-1678 Flemish Erasmus Quellinus Gallery
ulrika eleonoraUlrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös.
Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia.
Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715.
Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora).
I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
